Under pingsthelgen den 29-30 maj i år har som vanligt Gotlands konstnärer, konsthantverkare och formgivare sina ateljéer öppna för besökare.

Men redan nu kan man besöka Öppna Ateljéers presentationsutställning på Gotlands Konstmuseum i Visby och få en föraning om vad som kommer att visas i de drygt 100 ateljéerna runt om på ön. Det är en spännande utställning som visar många olika uttryck. På konstmuseet finns också material och vägbeskrivningar till de olika ateljéerna.

Man kan också besöka Öppna Ateljéers hemsida där evenemanget presenteras utförligt och där man också kan skriva ut kartor och vägbeskrivningar till deltagarna.

Det här är en bra satsning då man verkligen får god tid på sig att förbereda och planera vilka ateljéer man vill besöka under själva pingsthelgen. Missa inte det!

I politikens värld pratas det i termer av siffror: tillväxt, investeringar, budgetunderskott. Fasta storheter, konkreta, lätta att mäta! Problematiken kring Södra hällarna, som i så många andra frågor, ligger i att den värld som vi människor faktiskt lever i inte består av siffror. Med siffror kan vi tala om hur mycket pengar som ska tjänas, hur många bostäder som ska byggas och hur många procent av marken som ska bevaras när Hällarna exploateras.

Men världen är mycket mer komplex än så! Vi människor kan känna, förnimma, uppleva. Inget av det går att mäta i siffror. Vi har behov som sträcker sig utöver det mätbara. Fungerande ekosystem och biodiversitet är några av dem. Närhet till rekreation och grönområden ett annat. Därför blir det svårt när de som vill exploatera pratar om siffror och vinstkalkyler, medan de som önskar något annat gör det på grund av sina förnimmelser: de känner något speciellt för platsen, den ger dem lugn och frid, äventyr, insikter om vad det innebär att vara människa.

”Vi ska bara bebygga 25% av Hällarna, den fula delen” – en typisk kommentar från politikens värld! I den verkliga världen framstår den som mycket insiktslös.

Världen fungerar inte som en karta. I den verkliga världen går det inte att dra en linje mellan bebyggelse och vildmark och förvänta sig att vildmarken ska bete sig på samma sätt som förut. ”Vi tänker förstås inte bygga på klintkanten, där är det ju så fint!” upprepas som ett mantra. Men hur kan man tro att upplevelsen av klintkanten förblir densamma med ett bostadsområde och en idrottsarena som bakgrund?

Trots att politikens värld och människornas värld är så olika, måste de samarbeta. Det är absolut nödvändigt! Därför gäller det för er politiker att skärpa era sinnen och vara riktigt, riktigt lyhörda. I så fall kan ni bryta en mycket oroande utveckling: att naturen och människorna i allt större utsträckning bortprioriteras till förmån för det mätbara.

Det är dags att utöka den politiska dagordningen, att inte längre se enbart till siffror, utan också till det som faktiskt betyder något på djupet för oss människor. Här, i den verkliga världen!

Gotlands kommun vill att Gotlands befolkning ska växa. Då är det relevant att fråga sig vad det finns för skäl att flytta hit! Ett sådant skäl är närheten till naturen. I min bekantskapskrets är det många som flyttat till Gotland just på grund av den säregna naturen. Södra hällarna är en magisk plats. Den ensam gör det värt att bo i Visby!

Vi människor behöver andningshål dit raka linjer inte når. Tyvärr blir dessa platser allt färre när våra grönområden bit för bit exploateras. I GA 31/3 kunde man läsa att hela 99% av öborna tycker att det är viktigt att kunna vistas i skog och mark! Att bebygga Södra hällarna – om så bara till 25% – vore att frånta oss Visbybor en stor dos livskvalitet!

När man nu vill skapa varumärket Magiska Gotland är det en märklig strategi att rasera just det som gör Gotland magiskt!

I dag lägger man fram Kulturutredningen som efter 1½ års arbete kommer att vara det vägledande dokumentet för all kulturs framtid. Spännande!

Parallellt med kulturutredningen har skuggutredningen växt fram som ett komplement och som ett bidrag till en idédebatt. En debatt som sannerligen behövs, för vilken roll är konsten och kulturens i ett samhälle som styrs alltmer av kommersiella värderingar och där osynliga omätbara värden tenderar försvinna.

Måndagen den 16 februari ordnas ett möte om utredningens förslag i ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm, kl 18.15. Seminariet sänds ut via Folkets Hus och Parkers Digitala Hus i Malmö,Göteborg, Emmaboda, Heby, Skoghall, Visby, Lidköping, Falun, Sandviken, Kumla, Boden, Boxholm och Köping.

Gotlands Kommun KFF inbjuder därför till en kväll med möjlighet att följa diskussionen runt den presenterade kulturutredningen. Sändningen börjar kl. 18.30, men vi bör samlas kl. 18.00 på Folkets Bio Roxy för att gå igenom kvällen. Efter seminariet planeras ett eget diskussionsforum med Owe Ronström som debattledare.

Här är några röster ifrån skuggutredningen, de är utvalda för att det är korta och bra. För givetvis finns det många långa och ambitiösa förslag i utredningen från båda stora organisationer och enskilda konstnärer. Sammanlagt representerar skuggutredningen tiotusentals röster

Barbro Lindgren
Författare
Hjälp! Vart tog kulturen vägen och var kommer alla dokusåpor ifrån? När blev allt en tävling? Vi ska tydligen underhållas av allt utom Kultur! Men vi är inte skapade för meningslös information dygnet runt. Kultur kräver tid och stillhet. Ytligheten brer ut sig när Kulturen ligger i träda. Och Kulturen kan inte värderas i pengar – med den måste få kosta! Mycket!! För utan att få uppleva den svindlande känslan, när vardagen upphöjs till Konst, är vi alla fattiga.

Bengt Göransson
Kulturpolitikens viktigaste uppgift är att skapa och vidmakthålla en kulturens infrastruktur (alltifrån fasta institutioner till ett generöst konstnärsstöd) där ett fritt och i grunden okontrollerbart kulturliv kan odlas.

Fredrik Strage
Journalist
Operera in små datachip i nacken på alla politiker vid kulturdepartementet. Dessa chip avger elektriska stötar varje gång politikern uttalar orden ”Abbamuseum”, ”vikingamuseum”, ”biblioteksavgift”, eller ”entreprenörskap” i en debatt. Den disciplinära uppfinningen kan förslagsvis döpas till Da Buzz efter statsministerns favoritband.

Björn Wiman
Kulturchef Expressen
Tvinga hela Fredrik Reinfeldts regering att hoppa över innebandyträningen en kväll och i stället läsa Cervantes Don Quijote.

Bodil Malmsten
Författare
Gör Bengt Göransson till kulturminister!

Nåja, att påstå att hela nationen hukar är väl en överdrift. Däremot att de kulturintresserade delarna gör det är snarare ett understatement.

För Gotlands del är det intressant att fundera kring Kulturutredningen ur några olika perspektiv. Ett sådant kan vara Kulturrådets framtida roll. Nu spelar kanske inte det så stor roll eftersom Gotland redan fått regional absolution i form av en s.k. portfölj, vilken även kommer att gälla om Kulturrådet blir kvar. Vilka konsekvenser får det för den lokala/regionala kulturpolitiken? Hur ska en långsiktig kulturpolitik vägas mot regional utveckling och tillväxt där t.ex. turismen är en viktig ingrediens? Hur ska samtida konstuttryck, oavsett genre, hävda sig gentemot ett entreprenöriellt synsätt på kulturen? När kakan inte räcker till alla, blir det då viktigare att stödja kommersiella musikarrangemang på Wisby Strand eller stora, somriga kulturmanifestationer som Medeltidsveckan eller Gotland Chamber Music Festival, framför lokal teater i Hemse eller en jazzklubb om vintern? Här ser jag att Kulturrådet idag står för en långsiktighet och integritet som kan bli svår för en region som Gotland att hantera i skuggan av mandatperioder och budgetunderskott. Ett av de bärande inslagen i en statlig kulturpolitik och ett statligt bidragssystem är just att inte bli en del av en kommunal tranedans.

Detta innebär att det kommer att ställas mycket större krav på de gotländska politikerna när det gäller att ha kunskap om kultur imorgon än idag. Var finns dessa politiker idag? Politiker som kan föra initierade diskussioner kring kulturens villkor, innehåll och utveckling utan att hamna i knät på kulturbyråkrater. För i kulturbyråkraternas förlovade land riskerar revirbevakandet bli lag där var och en värnar sitt konstuttryck och sin institution.

Idag har Kommunstyrelsen på Gotland delegerat all kulturpolitik till Kulturförvaltningen. Denna håller å sin sida på att förvandlas till en ren beställarorganisation där kommunen inte längre ska vara utförare av någon som helst verksamhet som andra kan sköta minst lika bra. Det som är bra i detta är att det öppnar upp för ett vitalare kulturliv med korta avstånd mellan tjänstemän och verksamhet. Så länge dessa kommer ihåg att kulturlivet sträcker sig bortom de regionala institutionerna. Faran är en Kulturavdelning utan reella verktyg som samtidigt är för liten för att kunna överblicka hela kulturlivet på Gotland samt politiker som inte vågar lita på sina tjänstemän.

Göran Björnberg, kulturentreprenör

Tag plats: Fram med den alkoholfria cidern och de salta pinnarna för nu blir det digital vernissage!

I går skriver och undrar Gustaf Hoffstedt kommunalråd på Gotland i en artikel i Expressen om Gotland klarar fem år till utan militärt försvar. Precis som om Gotland inte skulle tillhöra Sverige utan vara ett alldeles eget land i Östersjön.

Han fortsätter sin artikel med att i vi form berätta om hur ensamma, utlämnade och otrygga gotlänningarna är i sin utsatta position. Det enda som finns kvar är ”hemvärnet, jägarnas bössor och böndernas grepar. Med dessa ska vi försöka försvara vår älskade ö. Patriotismen och vår förmåga till självuppoffring råder det ingen brist på, men vilken chans har vi mot det enda rimliga säkerhetshotet Ryssland? Det går 2 500 ryssar på varje gotlänning. Nog för att vi är ett envist släkte, men varje gotlänning kan inte likt den grekiske hjälten Akilles försvara sig mot flera tusen angripare.”

Jag blir stum och börjar uppriktigt tro att gotlänningar kanske är värda att buras in på Skansen.

Gustaf Hoffstedt anser också att skyttegångarna på Visby ringmur bör rekonstrueras. Förmodligen för att hemvärnet ska kunna stå där med bössor och grepar klara när Ryssen kommer.

Läs hela artikeln

Visst är det fortfarande förnedrande att beskriva människor utifrån något slags gemensamt etnologiskt perspektiv. För mig känns det helt främmande och får mig snarare att tänka på kolonialismens beskrivningar av infödingar. Jag tycker därför att det är anmärkningsvärt att man i en broschyr tryckt 2008 som presenterar en vision har den här beskrivningen av gotlänningar.

… ”Gotlänningarna är jordnära och familjekära. Vi strävar efter det som är naturligt, äkta och genuint och arbetar för en hållbar utveckling. Det har gjort oss Gotlänningar till mycket omtyckta människor som anses öppna och gästvänliga”… Vision Gotland 2025, 2008.

”Negrer… I psykiskt hänseende kan neger säga i allmänhet stå på barnets ståndpunkt, med liflig fantasi, brist på uthållighet och energi och ett lättrörligt lynne, hvars mest framstående drag utgörs af glädtighet, fåfänga och lättsinne i god bemärkelse. Det är nämligen träffande anmärkt, att neger i sedligt afseende snarare kan ägas sakna moral än vara omoralisk. I intellektuellt hänseende står negerrasen enligt etnografernas samstämmiga mening under kaukasiska, mongoliska, malajiska och amerikansk raserna”… Nordisk familjebok Sveriges genom tidernas störta encyklopedi 1876 – 1955.